Vem bestämmer i kommun, region och stat, hur ett beslut faktiskt rör sig genom systemet, var partierna kommer in, och vem som egentligen håller i makten. Förklarat i klartext, från nämnd till riksdag.
Demokratiskolan förklarar systemet för medborgaren: var en fråga avgörs och hur du påverkar. Politikerskolan förklarar själva maskineriet inifrån: organen, postgången och makten. Medborgarversionen finns på demokratiskolan.se.
Makten är byggd i lager. Väljarna utser en folkvald församling, som utser ett styre, som leder organen, som styr tjänstemännen. Samma form på alla tre nivåer. Välj en, så följer hela sidan med.
Staten styrs av riksdag och regering, och genomförs av departement och myndigheter.
Vart fjärde år. Rösterna räknas om till 349 mandat, fördelade proportionellt mellan partierna.
Stiftar lagar, beslutar statsbudgeten, granskar regeringen och utser statsministern. Utskotten bereder allt först.
Utses av riksdagens majoritet. Styr riket, lägger lagförslag och leder departementen.
Departementen bereder regeringens ärenden och skriver propositionerna. Här är ministrarna chefer.
Genomför politiken i vardagen. Regeringen styr via uppdrag och budget, men får inte lägga sig i enskilda beslut.
Egna organ under riksdagen som granskar ekonomin, makten och hur medborgare behandlas.
Vart fjärde år. Rösterna fördelar mandaten i fullmäktige proportionellt mellan partierna.
Kommunens högsta beslutande organ. Bestämmer budget, skattesats och de stora frågorna.
Kommunens ledning, utsedd av majoriteten. Bereder ärenden och har uppsikt över nämnderna. Ordföranden är ofta den reella ledaren.
Var nämnd ansvarar för ett område och en förvaltning. I Stockholm leder heltidspolitiker, borgarråd, varsin rotel.
Genomför besluten i vardagen. Mycket är delegerat hit genom nämndernas delegationsordning.
Vart fjärde år, samma dag som kommun- och riksdagsvalet. Fördelar mandaten i regionfullmäktige.
Regionens högsta beslutande organ. Beslutar om vården, kollektivtrafiken, regionskatten och budgeten.
Regionens ledning, utsedd av majoriteten. Bereder, samordnar och håller uppsikt över nämnderna.
Var nämnd ansvarar för ett område och en förvaltning. Vården är den största.
Genomför besluten i den dagliga vården och trafiken.
Inget av organen ovan tillhör ett parti. Men ett valresultat blir till ett styre, och styret kommer åt makten genom posterna. Så här går det till, på alla tre nivåer.
När nämnden eller styrelsen sammanträder är partierna redan på plats:
Samma grundform på alla nivåer: någon väcker en fråga, tjänstemän bereder den, en folkvald församling beslutar, och en förvaltning eller myndighet genomför. Nivån följer ditt val ovan.
Staten: riksdagen stiftar lagen, regeringen styr, myndigheterna genomför.
En idé, ett problem eller ett vallöfte. Regeringen vill ändra något, eller en ledamot väcker en motion i riksdagen.
Regeringen eller riksdagsledamöter
Regeringen tillsätter en utredning (en SOU) som tar fram fakta, räknar på följderna och föreslår en lösning.
Utredare och experter, tillsatta av regeringen
Förslaget skickas ut på remiss. Myndigheter, kommuner, regioner och organisationer får svara på vad de tycker.
Remissinstanserna
Departementet skriver ihop ett färdigt lagförslag. Lagrådet granskar, sedan lämnar regeringen propositionen till riksdagen.
Regeringen och departementet
Ett av riksdagens femton utskott granskar förslaget, väger motioner mot det och föreslår hur kammaren ska rösta.
Fackutskottet, med ledamöter från partierna
De 349 ledamöterna debatterar och röstar i kammaren. Här, och bara här, blir förslaget till lag.
Riksdagen i kammaren
Regeringen fyller lagen med detaljerade regler och ger myndigheterna i uppdrag genom regleringsbrev.
Regeringen
Myndigheterna tillämpar lagen i vardagen. De är självständiga: regeringen får inte styra ett enskilt beslut.
Myndigheterna, till exempel Skatteverket
En motion från en ledamot, ett medborgarförslag, eller ett behov som förvaltningen ser i verksamheten.
Ledamöter, medborgare eller förvaltning
Tjänstemännen i förvaltningen tar fram underlag, räknar på kostnaden och skriver ett förslag till beslut.
Förvaltningen, tjänstemännen
Den ansvariga nämnden tar ställning och beslutar inom sitt område, eller bereder frågan vidare till fullmäktige.
Nämnden, de förtroendevalda
Bereder ärendet för fullmäktige, väger ihop helheten och ekonomin. Inget större beslut går förbi styrelsen.
Kommunstyrelsen och dess ordförande
De folkvalda i kommunfullmäktige debatterar och beslutar. Beslutet är nu kommunens, formellt och slutligt.
Kommunfullmäktige
Förvaltningen genomför beslutet i den dagliga verksamheten, ofta med beslut delegerade till tjänstemän.
Förvaltningen, tjänstemännen
En motion, ett medborgarförslag, eller ett behov i vården eller kollektivtrafiken som någon vill möta.
Ledamöter, medborgare eller förvaltning
Regionens tjänstemän tar fram underlag, medicinska och ekonomiska bedömningar och ett förslag till beslut.
Förvaltningen, tjänstemännen
Rätt nämnd, till exempel hälso- och sjukvårdsnämnden, tar ställning inom sitt område eller bereder vidare.
Nämnden, de förtroendevalda
Bereder för fullmäktige och samordnar helheten, ekonomin och de stora investeringarna.
Regionstyrelsen och dess ordförande
Regionfullmäktige, de folkvalda i regionen, debatterar och fattar det formella beslutet.
Regionfullmäktige
Förvaltningarna, till exempel sjukhusen, genomför beslutet i den dagliga vården och trafiken.
Förvaltningen, tjänstemännen
Den formella makten är lätt att peka ut: väljarna utser församlingen, församlingen beslutar. Den reella makten är mer utspridd, och den sitter ofta tidigare i kedjan än voteringen.
På papperet är ordningen enkel och demokratisk:
I praktiken är mycket avgjort innan klubban faller:
Kommun, region och stat är byggda på samma sätt. Här är de bredvid varandra, ner till den ärliga sista raden.
| Frågan | Kommun | Region | Stat |
|---|---|---|---|
| Vem är valda? | Kommunfullmäktige, de folkvalda i kommunen | Regionfullmäktige, de folkvalda i regionen | Riksdagen, 349 ledamöter |
| Vem beslutar? | Fullmäktige i stort, nämnderna inom sina områden | Fullmäktige i stort, nämnderna inom sina områden | Riksdagen stiftar lag och beslutar budgeten |
| Vem styr, verkställande? | Kommunstyrelsen | Regionstyrelsen | Regeringen, statsminister och statsråd |
| Vem bereder? | Förvaltningarna och kommunstyrelsen | Förvaltningarna och regionstyrelsen | Departementen och riksdagens utskott |
| Vem genomför? | Förvaltningar och kommunala bolag | Förvaltningar, till exempel sjukhusen | De cirka 340 myndigheterna |
| Var kommer partierna in? | Majoriteten utser ordförande i styrelse och nämnder | Majoriteten utser ordförande i styrelse och nämnder | Majoriteten bildar regering och utser statsråden |
| Vem har egentligen makten? | Kommunstyrelsens ordförande, budgeten och partigruppen | Regionstyrelsens ordförande, vårdbudgeten och partigruppen | Regeringen, partigrupperna och statsbudgeten |
Orden som dyker upp på första nämndmötet eller i lokaltidningen, förklarade rakt och kort.
Sveriges folkvalda parlament, 349 ledamöter. Stiftar lagar, beslutar statens budget och kontrollerar regeringen.
En mindre grupp riksdagsledamöter som bereder ärenden inom ett område, till exempel finansutskottet, innan hela riksdagen röstar. Det finns 15 stycken.
Egna organ under riksdagen som granskar makten: Riksrevisionen granskar ekonomin, JO granskar hur medborgare behandlas, Riksbanken sköter penningpolitiken.
Statsministern och statsråden, alltså ministrarna. Styr riket, lägger lagförslag och ansvarar inför riksdagen.
Regeringskansliets avdelningar, en per politikområde, till exempel Finansdepartementet. Bereder regeringens ärenden. En minister är chef.
En självständig statlig organisation som genomför politiken, till exempel Skatteverket eller Försäkringskassan. Lyder under regeringen, men inte i enskilda beslut.
De folkvalda i kommunen och dess högsta beslutande organ. Beslutar budget, skattesats och de stora frågorna.
Kommunens ledning, dess "regering". Bereder ärenden, samordnar ekonomin och har uppsikt över nämnderna.
En grupp förtroendevalda som ansvarar för ett område, som skola eller omsorg, och styr en förvaltning av tjänstemän.
De folkvalda i regionen. Beslutar om vården, kollektivtrafiken och regionskatten.
Regionens ledning, motsvarar kommunstyrelsen på regional nivå.
Ett ansvarsområde. Mest känt från Stockholm, där varje borgarråd, en heltidspolitiker, leder en rotel. Ordet används även i domstolar och polis för en avdelning.
Tjänstemannaorganisationen under en nämnd eller styrelse. Bereder och genomför, men fattar inte de politiska besluten.
En folkvald eller utsedd politiker. De flesta är fritidspolitiker som sköter uppdraget vid sidan av jobbet.
Att förbereda ett ärende innan beslut: ta fram fakta, kostnader och ett förslag. Den som bereder formar ofta utgången.
När en församling överlåter rätten att fatta vissa beslut till ett utskott, en ordförande eller en tjänsteman.